SAND.

Sand. Ibland, ganska ofta faktiskt, får min hjärna på något sätt fram mer eller mindre briljanta ideér. Som just nu till exempel. Jag har nio stycken små glasflaskor med kork. Alla är tomma, det har varit små glaspärlor i dem. Så satt jag för någon minut sen och tittade på dem, radade upp dem på skrivbordet. Vad skulle jag göra med dem? Jo, fylla dem, med sand. Från världens alla hörn. Och om några veckor börjar jag med kroatisk.
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0